Stockholm Iranska Studenter

Fredag, 10 September 2010

Artiklar

Här publiceras ett urval av artiklar skrivna av SIS-medlemmar samt olika artiklar i annan media som vi uppmärksammar. Trevlig läsning.

Lördag 8 Januari 2005

Iranska studenter och f�rebilder inom n�ringslivet

Idag har var femte svensk har ett utl�ndskt ursprung. 30 000 av dem �r arbetsl�sa akademiker och ytterst f� har lyckats g�ra karri�r i sitt nya hemland. Detta �r ett problem som ofta lyfts fram vid olika diskussioner i media. Det �r ingen tvekan om att detta �r ett problem som b�r belysas. B�de f�r de minorieter som bor i Sverige men ocks� f�r Sveriges skull. Sverige f�rlorar oerh�rt mycket p� detta utanf�rskap som pr�glat arbetsmarknaden f�r akademiker. Sverige g�r ocks� misste om m�nga m�jligheter som skulle kunna bli starka konkurrensf�rdelar f�r landet. En v�ldigt stor del av produktionen fr�n Svenska f�retag exporteras. Alltmer satsar ocks� Svenska f�retag p� nya marknader. P� svenska h�gskolor utbildas samtidigt v�ldigt m�nga duktiga ingenj�rer, ekonomer och andra yrkesgrupper. Dessa unga personer har f�rutom flera spr�k och en stark f�rst�else f�r b�de Sveriges och hemlandets kultur ofta en egen lokal f�rankring med n�tverk i dessa l�nder och brinner f�r utvecklingen p� dessa marknader p� ett helt annat s�tt.

Jag anser att den stora utmaningen med att komma tillr�tta med invandrares utanf�rskap �r att b�rja belysa detta fr�n nya infallsvinklar. Jag anser som m�nga andra att detta i grunden �r ett attitydproblem. Svenska f�retag �r en del av ett svenskt samh�lle d�r invandrare mer m�ste b�rja ses som stora tillg�ngar f�r Sverige. I media pratas ofta om problem med segregation och andra problem knutna till invandrare i samh�llet. Jag tycker inte att det �r fel att belysa problem men problematiken kan ocks� bem�tas genom positiva f�rebilder.

Samh�llets s�tt att se p� invandrare och det s�tt p� vilket unga invandrare uppfattar sig sj�lva och sina m�jligheter �r ocks� n�got som begr�nsar utvecklingen. Pizzerior, spelbutiker och kaf�er i all �ra men en ung entrepren�rsdriven invandrare m�ste kunna identifiera sig med mer m�ngfacetterade f�rebilder �n s�. Vi f�r som unga invandrare p� v�g ut i arbetslivet efter studier i Sverige ofta h�ra om arbetsmarknadens diskriminering, och den finns d�r. Men vi skulle kanske ocks� beh�va h�ra mer om framg�ngsrika entrepren�rer och f�retagsledare med invandrarbakgrund. F�rebilder inom n�ringslivet beh�vs och fyller samma nytta som de g�r i t.ex idrotten. Samh�llet skulle kanske ocks� mer beh�va h�ra om och se s�dana f�rebilder.

Om diskrimineringen i grunden till stor del �r ett attitydproblem s� �ndras kanske inte samh�llets attityd genom att endast belysa problem. En av tankarna med arbetet bakom SIS har varit att hj�lpa till att skapa och lyfta fram f�rebilder f�r iranska studenter. F�r att g�ra detta kan en �terkoppling fr�n framg�ngsrika iranier i n�ringslivet till oss iranska studenter som i framtiden kommer att driva utvecklingen vara viktig. Dessa tankar har delvis p�verkat SIS val av seminarief�rel�sare.

Veckans Aff�rer har gjort den f�rsta kartl�ggningen n�gonsin i Sverige av hur det ser ut bland toppskiktet av chefer inom n�ringslivet, politiken och arbetsmarknadens intresseorganisationer vad g�ller etnisk bakgrund. VA rankade under denna kartl�ggning Sveriges 44 m�ktigaste invandrare. P� listans fanns bland annat flera iranier med. Assa Abloys VD Bo Dankis hamnade p� f�rsta plats. Salvatore Grimaldi och Antonia Ax:son Johnson var andra v�lbekanta namn i toppen. Listan var egentligen t�nkt att omfatta 100 personer, men trots att var femte svensk har utl�ndsk bakgrund lyckades inte VA hitta s� m�nga namn i n�ringslivets och politikens toppskikt.

Nedan presenteras n�gra som var med p� denna lista:

1. Bo Dankis
�LDER: 52
BEFATTNING: VD f�r Assa Abloy
EKONOMISKT ANSVAR: 25,4 mdr
URSPRUNG: Litauen

2. Salvatore Grimaldi
�LDER: 59
BEFATTNING: VD Grimaldi Industri,
ordf�rande F�retagarnas
Riksorganisation
EKONOMISKT ANSVAR: 2,4 mdr
URSPRUNG: Italien

3. Antonia Ax:son Johnson
�LDER: 61
BEFATTNING: Styrelseordf�rande
Axel Johnson AB
EKONOMISKT ANSVAR: 8,9 mdr
URSPRUNG: Brasilien

4. Laurent Leksell
�LDER: 50
BEFATTNING: VD Elekta
EKONOMISKT ANSVAR: 2,8 mdr
URSPRUNG: Armenien

Laurent Leksell �r tillsammans med Bo Dankis, VD f�r Assa Abloy, den ende invandrade VD:n p� b�rsens A-lista. Sannolikt �r Elekta �ven Sveriges tyngsta b�rsbolag n�r det g�ller invandrare p� h�gsta ledningsniv�. Vice VD Tomas Puusepps kommer ursprungligen fr�n Estland och bolagets styrelseordf�rande Akbar Seddigh har r�tterna i Iran.

5.Minoo Akhtarzand
�LDER: 48
BEFATTNING: Vice produktionschef Vattenfall
EKONOMISKT ANSVAR: 23 mdr
URSPRUNG: Iran

"Idag finns det otroligt f� personer i ledande befattningar med en invandrarbakgrund", konstaterar Minoo Akhtarzand. Som vice produktionschef f�r Norden i elj�tten Vattenfall � med en �rlig oms�ttning p� 23 miljarder kronor � �r hon en av n�ringslivets verkliga tungviktare. Faktum �r att hon i sammanhanget till och med haft en liten f�rdel av att vara invandrare och kvinna. "Det finns en stark r�dsla f�r det ok�nda, men det �r �nnu mer utttalat mot m�n med invandrarbakgrund. Jag k�nner m�nga h�gutbildade m�n med en liknande bakgrund som min, som aldrig riktigt kommit in p� arbetsmarknaden", ber�ttar Minoo Akhtarzand som kom till Sverige fr�n Iran som 17-�ring. Bristen p� h�ga chefer med invandrarbakgrund bottar till stor del i attityder. "Vi m�ste bli b�ttre p� att acceptera olikt�nkande. Man tror kanske att ett konstigt namn inte skulle vara passande p� en chef i Sverige. I USA d�remot, d�r det finns en l�ng erfarenhet av m�ngfald, skulle ingen bry sig. D�r kan folk heta vad som helst och f� vilket jobb som helst s� l�nge de bara har kompetensen", s�ger hon v�l medveten om att attitydf�r�ndringar tar tid. "Men jag har stort hopp om 80-talisterna! M�nga yngre m�nniskor har vuxit upp med invandrare och har en helt annan attityd och uppfattning d�r acceptansen f�r andra m�nniskor blivit mycket st�rre."

6. Akbar Seddigh
�LDER: 61
BEFATTNING: Styrelseproffs
URSPRUNG: Iran

SVERIGES TYNGSTA � och enda � styrelseproffs med invandrarbakgrund. En av den svenska bioteknikv�rldens fr�msta k�ndisar som sitter i styrelsen f�r en rad svenska bioteknikbolag med ordf�randeposten i Elekta som kronan p� verket. Han kom fr�n Iran i slutet av 1960-talet och drog 1985 ig�ng sitt O-listenoterade bioteknikbolag Ortivus som idag oms�tter 175 miljoner kronor.

7.Spiros Mylonopoulos
�LDER: 59
BEFATTNING: VD Bergendahls
EKONOMISKT ANSVAR: 4,1mdr
URSPRUNG: Grekland

8.Maris Hartmanis
�LDER: 50
BEFATTNING: Nyutn�mnd
forskningsdirekt�r p� Gambro
EKONOMISKT ANSVAR:
Forskningsbudget p� 600 Mkr
URSPRUNG: Lettland

9. Laszlo Szombatfalvy
�LDER: 76
BEFATTNING: Finansiell placerare
EKONOMISKT ANSVAR: �garpost i fastighetsbolaget
Castellum v�rd omkring
400 Mkr
URSPRUNG: Ungern

10. Klas St�hl
�LDER: 51
BEFATTNING: Chef OM Technology
EKONOMISKT ANSVAR: 1,9 mdr
URSPRUNG: Estland

N�gra andra personer som kvalat in p� denna lista �r:

16. Maria Khorsand
�LDER: 47
BEFATTNING: Chef f�r OM Hex
aff�rsomr�de Financial Markets
EKONOMISKT ANSVAR: 900 Mkr
URSPRUNG: Iran

MARIA KHORSAND tog alldeles nyligen klivet �ver fr�n Ericsson till OM Hex. Efter tio �r p� telekomj�tten � senast som chef f�r Ericsson Technology Licensing som s�ljer radiotekniken Bluetooth � �r det nya utmaningar som g�ller. "F�r att ta sig fram m�ste man alltid, alltid vilja. Och f�r att bryta med en kultur, en trend, kr�vs �nnu mera viljestyrka." Men Maria Khorsand, med r�tter i Iran, �r en sann optimist n�r det g�ller invandrarnas m�jligheter p� den svenska arbetsmarknaden. "Jag har sj�lv aldrig st�tt p� n�gra problem p� grund av mitt ursprung. Fast � andra sidan fokuserar jag alltid p� m�jligheterna, inte problemen." Den eventuella etniska diskriminering som f�rekommer i Sverige �r omedveten, anser hon. "Speciellt under senare tid har det varit en stark drivkraft mot m�ngfald, det har blivit allt tydligare att m�ngfald gynnar f�retag."

21. Ali Karimi
�LDER: 51
BEFATTNING: VD och grundare av Parsgruppen
EKONOMISKT ANSVAR: 400 Mkr
URSPRUNG: Iran

"JAG ST�TER P� DISKRIMINERING varje dag, som invandrare och entrepren�r sl�par man p� dubbla ryggs�ckar. Vi m�ste jobba h�rt, mycket h�rt", konstaterar Ali Karimi, entrepren�r och grundare till Parsgruppen, ett sm�rre pl�timperium med Link�ping som bas och en oms�ttning p� drygt 400 miljoner kronor. Ali Karami var 22 �r n�r han kom fr�n Iran till Sverige och har under �ren k�mpat h�rt f�r att motbevisa f�rdomar. "Idag vet jag hur samh�llet fungerar och har lyckats skapa ett f�rtroende hos bland annat kunder, leverant�rer och banker." Enligt Ali Karimi �r det st�rsta problemet en fr�ga om attityder. "Och sker det ingen f�r�ndring kommer det leda till problem", s�ger han och tycker att politikerna hukar alldeles f�r mycket i fr�gan. "De har lagt p� locket, inte m�nga politiker v�gar g� ut och debattera de h�r fr�gorna. De �r r�dda f�r vilka reaktioner det kan v�cka." Tack och lov finns det en hel rad med svenska, globala storf�retag. "De har insett att invandrarna �r en resurs som inte utnyttjas, �ven om det kommer att ta m�nga �r innan de h�r personerna n�r n�gra h�gre positioner. De kommer till en viss niv�, sedan �r det stopp!"

Det framkom m�nga intressanta tankar i de intervjuer som Veckans Aff�rer gjorde med invandrare som n�tt stor framg�ng inom svenskt n�ringsliv. N�got som jag funderat en del p� tycker jag �nd� genomsyrade alla intervjuerna:

Ingen av dessa framg�ngsrika m�nniskor accepterar sin etniska bakgrund som ett handikapp och de flesta ser p� den som en stor tillg�ng!

F�r det finns v�l �nd� en risk med att fokusera f�r mycket p� problemen? Om man st�ndigt g�r runt och t�nker p� hur diskriminerande samh�llet �r s� b�rjar man se diskriminering �verallt - vare sig den verkligen funnits d�r eller inte. Det blir l�tt att hamna i en ond cirkel d� man begr�nsar sig sj�lv och b�rjar utlysa brist p� tillit vid arbetsintervjuer och vid andra m�ten med potentiella arbetsgivare. Diskrimineringen f�r inte bli en sj�lvuppfyllande profetia d�r de unga invandrarna sj�lva g�r den v�rre!

Invandrare har blivit k�nda f�r sin entrepren�rskraft. Stora entrepren�rer som t.ex. Ali Karimi har skapat goda f�rebilder f�r unga invandrare. P� samma s�tt som idrottsm�ns prestationer spr�cker barri�rer f�r vad som uppfattas som m�jligt kommer f�rebilder inom n�ringslivet bidra till att unga invandrare t�nker st�rre och st�rre. Snart kommer inte de flesta i samh�llet anta att invandrare endast driver pizzerior och tobaksbutiker d� de arbetar med egna f�retag. Kommer kanske till och med n�sta generations svenska storf�retag att etableras av unga invandrare?

Omid Ashrafi,
omid@sispersia.com

K�lla: Veckans Aff�rer 30 Augusti, 2004

http://www.thinktank.se/files/0436Special-Invandrarna.pdf

av Omid Ashrafi


	Bli medlem och få inbjudningar till olika fester & seminarium, aktuella nyheter & händelser, forum med köp&sälj, bildgalleri med mera. Låter det bra? Läs mer


	Logga in E-post Lösenord